Du finns där gömd i en vuxen mans logik

Jag hör du viskar, lev ditt liv

Om du såg alla bakhåll och vad som skulle bli

Om du såg, skulle du följa stigen hit?

 

En gång var du yngsta barnet där

så göm dig under skolans största träd

Du kom från skogen, du kom från en annan värld

Till slut så fann du ditt hörn även här

 

Hör du mig? Var är du nu?

Du som jublade när burken var fri

Var är dom pallade äpplena

och dom långa benen hem?

Var är skolgården, den tusenåriga falken

och pappas Saab?

Fast alla celler i min kropp bytts ut

är du fortfarande jag

​

Försvunna diamanter och kavajerna i Wien

Gomorron Sverige, tingelingeling

Från en sprucken glastermos, i skärvornas mosaik

lär du dig om vikten att hålla i

 

För dig var den evig, fylld av gåtor och inga svar

Ett äventyr att fånga, en skatt som man ska ta

Det gror något i mig, något jag trott jag glömt

Man måste fortsätta fast allt kan kännas dömt

 

Hör du mig? Här är jag nu!

Jag jublar om burken är fri

Ibland pallar jag äpplen

fast dom växer vid mitt hem

Livet svänger dit det vill

men jag är fortfarande jag

Jag minns den tusenåriga falken

och jag minns pappas Saab

Med samma ögon, samma tankar

som den jag en gång var

Han i barnstol där i baksätet

på pappas Saab